Reflektioner - efter att ha cyklat 3000 km genom Sverige!

 

Treriksröset den 3:e augusti 2013, samt Smygehuk den 27 augusti 2013

 Så här lycklig var jag på upploppet....(videon går ej att köra i mobilversion) 

 

Cyklingen hem till Kalmar, efter avslutat projekt gick med rekordfart. Lite medvind, genvägar, sol i ryggen och hemlängtan gjorde att det gick på 2 dagar! Har fått upp ångan ordentligt, efter en månads hård träning ;-)

Mätaren slog över till 3000 km i Ronneby på hemvägen.....
 

 

 

Varför gör man ett sådant här projekt?  

Ja, för min del berodde det på att jag och Nilla paddlade utmed ostkusten upp till Haparanda förra året. Vältränade armmuskler skulle i år kompletteras med att träna upp benenstyrkan, och dessutom få uppleva kusten igen från landsidan. 

Jag hade i stort sett ingen erfarenhet av långfärdscykling, när idén kom till. Jag gillade inte ens att cykla! Nej -segling, paddling fjällvandring och inlines, det var min grej. Jag opererade dessutom bägge knäna, med titthål, för några år sedan. Diagnosen var artros och läkaren tog bort en massa lösa broskbitar, som skavde. Jag haltade omkring som en kråka och sjukgymnasten som jag hade rehab med, förbjöd mig att springa, men cykling var utmärkt, sa han.  

Sagt och gjort, vi investerade i varsin Skeppshults 3-växlad cykel, ett par cykelväskor och körde lite testrundor, i Blekinge och runt Öland, på 3 till 4 dagar. Cyklade ca 10 mil om dagen i ganska platt terräng. Det var ju ganska kul, fast jag fick jätteont i baken. Köpte ett rejält gelunderlägg till sadeln, samt ett par cykelbyxor. Mycket av utrustningen hade vi redan, såsom t ex  tält, jägarkök, dubbel dunsovsäck o NeoAir liggunderlag. Vi beställde tåg och bussbiljetter upp till Karesuando.

Tyvärr skadade Nilla sin rygg i jobbet under förberedelserna, så min cykel fick åka ensam upp med bussfrakt. Nilla åkte med och fick i alla fall uppleva Treriksröset.

 

Motsvarade cyklingen dina förväntningar (blandat med lite statistik)?

Ja, med råge. Att på en knapp månad få så många synintryck, genom så skiftande landskap från Lappland till Skåne, är få förunnat. Jag träffade och pratade med så många trevliga människor under resan. Både lokalbefolkning, bär - och svampplockare, samt andra långfärdscyklister. Märkligt nog var inte många av dem jag mötte svenskar, utan det var tyskar, fransmän letter och polacker. De verkar, liksom jag, uppskatta vår vackra natur och allemansrätt.

Jag hade hyfsad tur med regn. Tre heldagar körde jag i regnställ och våtskor.  Ibland kom det kraftiga åskregn, som jag fick söka skydd för. Vindarna har ofta varit sydliga, dvs motvind men dock inte så kraftiga. 

Efter min erfarenhet av 4 dagars cykling innan, trodde jag nog att jag skulle få vila och återhämta mig ca var 4:e dag, på grund av träningsvärk och ont i baken. Vidare hade jag nog planerat att ta in på vandrarhem då och då, samt ligga på tältplatser, för att få tillgång till tvättmöjligheter och ström.

Så blev det inte! Det blev tält 23 dygn i rad. (förutom en natt i Stockholm och en i Kalmar). Behovet av vila och återhämtning verkade inte nödvändigt, utan jag kände mig, märkligt nog, allt starkare för varje dag. Baken verkade också vänja sig, efter ett tag!

Efter att innan cyklat som mest 12 mil på slät mark hemma, kunde jag aldrig drömma om, att under hela resan cykla 12,1 mil/dag i snitt - oberoende av motvind, regn, grusvägar och framför allt mycket kuperad terräng, som t ex i Höga Kusten. Snitthastigheten på min standardcykel blev ganska exakt 15 km/h, under hela tiden. Någon enstaka dag var jag uppe i snitt på 20 km/h. Maxhastigheten var 55 km/h i några utförslöpor vid Höga Kusten!

Ungefär tio nätter sov jag på vägverkets rastplatser. Där fanns toaletter, dricksvatten, varmvatten med tvättmöjligheter och ibland även eluttag, samt välklippt gräs att sätta upp tältet på ;-)  Några nätter bodde jag vid gästhamnar, där det fanns liknande möjligheter. Ström till iphonen, som jag skrivit bloggen från, hade jag inga problem med. Jag hade (precis som på paddlingen) 2 reservbatterier, som vart och ett gav iphonen 3 fulladdningar. När jag åt lunch på något uteställe, passade jag på att sätta mig vid ett eluttag och laddade.

Genom att jag bodde i tält kunde jag utnyttja hela dagarna. En vanlig dag började kl 8 och slutade kl 20. Då cyklade jag mellan 6 till 9 timmar effektivt.

Min sjukgymnast hade rätt. Cykling var och är bra för mig. Innan hade jag en del besvär att gå i trappor, speciellt nedför. De besvären känns nu som bortblåsta. Jag kan nu "trippa" upp och ner - lekande lätt. Rörligheten och mjukheten i benen har ökat enormt, känner jag.

Ytterligare en positiv effekt. Jag har gått ner i vikt, från 85 till 73 kg - 12 kg lättare!!!

Kan det vara en tillfällighet, att det är samma siffra, som det antal mil jag cyklat per dag?

 

 

Dottern Elin önskar sin pappa välkommen hem...

 

Den här månaden då Henrik verkligen var ute och cyklade - genom Sverige, har satt sina spår och är definitivt en av höjdpunkterna i livet. 

Till sist vill jag tacka alla läsare, kommenterare och gillare här på Bloggen och Facebook, för allt stöd och sällskap jag fått under min cykling!

Nu är det dags att planera för nästa äventyr ;-)